Verkstäder ringdes...ingen har tid, alla vill ha bilen minst 1,5 v. Utifall att de "Hinner" kolla på den annars får jag hämta den ändå. 1 enda skulle kunna titta på den, men kanske inte idag/igår ( onsdag)..kanske imorgon..torsdag..eller fredag..eller däremellan..eller innan onsdag nästa vecka.
Så imorses ringde jag som sagt..berättade vad och hur det hänt med bilen. Han funderade på startmotorn, men väl där sade han att startar bilen..så har de inte tid att kolla så mycket annat ..utan då får jag hämta den och hoppas den inte stannar igen...erh ?! Vad i helv... Dessutom ska fanskapet ha pengar för att kolla det....den startade imorses iallafall ( tack o lov )7 Januari 2007 förlovade vi oss ( med ring som idag tyvärr inte går att dra ihop idag ..speciell egen design ).
Men vi skall köpa 2 nya vackra ringa som är ringar..men inte "Våra" så att säga. Känns lustigt att ca 12 månader efter förlovningen inte kunna ha den längre...http://andetag.bloggagratis.se/2007/01/06/60434-nyforlovad/

Ni vet sedan tidigare vad jag hatar det här jäkla stadsamhället, när det gäller sådant här så SKA man på bo landet ...ni kommer ävl ihåg i somras när hissen på fönsterrutan gick sönder..maskineriet...20:51 ringde far till en snubbe som äger en verkstad "därnere" - vips hade jag en tid 07:00 morgonen därpå. Hade jag bott där hemma hade min far lätt kunnat hjälpa mig...men jag är ganska ensam här uppe och kan definitivt inte mecka med bilar..
Så enkelt att ta bil till närmsta bilskrot o fixa en annars...
På sätt och vis hoppas jag att det är något fel på bilen, men då de inte har tid att kolla den nämvärt så blir jag mest ångestladdad. Kul att bila 25 mil utan att veta varför bilen dog...

MEN...min far har gett sitt ord..stannar fanskapet på vägen ned till dem så kommer han med traktorn. Så jag är lugn för det. Min far är cool ..så är det bara.

Fick i panik tag i en gullig person som kunde hämta mig vid verkstaden ( tur i oturen VAB.ade hon just idag - en kollega som jobbar skift med...så det är sällan vi kan träffas )..så jag var så glad för det. Fick även skjuts till affären så jag kunde handla det jag skulle igår. ( Har en affär runt hörnet här..men..frukten är ofta gammal, grönsakerna mögliga, laktosfria produkter som är 2 dagar gamla inte bara säljs..men till fullpris..) ..så det  är en akutaffär så att säga.

Så även imorgon när jag ska till psykologen...jag tar mig in till centrum ( naturligtvis går det ingen buss då ) - det är inte så långt alltså..men med mina jävla höftleder, ryggen ( hej 80-åring ungefär ) och ångesten nu så är det inget alternativ att gå..men jag skall ge allt ..annars tar jag taxi i skrik och panik. Skall även sitta och vänta i centrum 2 timmar innan nästa möte på samma vårdinrättning men med min skötare.
Redan nu intalar jag mig att jag kan sitta Ensam i centrum på fikat och äta en sallad och läsa några rader ur nya boken Slash ( gitarristen från G´N´R) - utan att få blickar på mig...ångest för det ..ger mig ångest. Jag avskyr det här..det är frustrerande om något.

Skitsamma...den här rara kollegan hämtar mig vid 15 tiden imorgon när jag är klar där..och då har jag bjudit in henne på räkor, ost, skinka, frutk och lite annat plock som tack. Är så dålig på att be om hjälp...men folk kan ringa mig mitt i natten om de behöver hjälp. Har gått på för många nitar när jag bett om hjälp att jag inte vågar/vill besvära folk längre. Måste bli bättre på att be om hjälp.

Nåväl, förra veckan hämtade jag ut 2 paket..i det ena fanns några Bad Hair Day mössor, har letat efter dem i 1 år..och nu fanns de. Dessutom en limegrön med glittertrådar i. En mössa jag själv hade kunnat komma på..heey..det är kallt..jag ser ut som en smurf när mössan är neddragen över öronen... då kan man likna en smurf ännu mer med de här..
Hämtade även ut ett paket som är en julklapp/julklappar till min mor som hon kommer älska. Tyvärr kan jag inte visa den / dem på bild då hon ibland tittar in här. Ni kommer älska den/dem med. Ni får helt enkelt vänta någrä månader.

Jag går omkring i vacuum just nu...jäkla bil till att slå upp ångesten igen.
Tog nyss en stilnoct och ska försöka få lite sömn...trots sömnpiller sov jag bara 1 timme inatt och 1,5 timme natten mot måndag och då alltid i soffan...vill inte / vågar inte sova i sängen just nu...för att sen vakna när Mr T inte är där...då är det bättre att vara vaken när han går och sen somna. Men jag måste få lite sömn inatt...de tyckte jag såg trött ut på mataffären idag...Håll tummen för mig att jag får sova inatt...eller en tumme för det mesta som händer mig just nu.
Kan inte förstå att Mr T orkar - å andra sidan är jag extremt noga ( eller..det sker naturligt..) med att visa min kärlek och vad han betyder just nu för mig...det är inget som glöms bort.

7 Januari 2001 blev det Vi

7 Januari är det 9 år.
      

Vi ses väl imorgon eller när jag orkar.
/Kram på er.

Tar bilen till en affär för att göra några matinköp bland annat.
Parkerar, men ser en lapplisa så bestämmer mig för att flytta bilen till 3 timmars parkeringen istället.
Pratar samtidigt med Mr T för å se om han vill ha nåogot.

Att batteriet blir utbytt....betyder inte att felet är åtgärdat, det betyder bara att jag kan inbilla mig att den är ok och att det går bra att köra med den.
Orkar inte räkna ned dagens timmar innan klockan blir 07 och de öppnar verkstäderna här. Min far skulle ringa..men jag tror inte på någon direkt lycka.

Har alltid tyckt om teér..när vi var i london så besökte jag den finaste affären i england. Tea Palace i Notting Hill och bunkrade på mig. De teérna är inte av den här världen...det går inte beskriva smaken, synen, doften..ojoj. Det måste ni testa själva...det går att beställa på deras hemsida..om man nu inte vill till london för att handla teér.

Min Liptonask älskar jag också...den ser skitig ut på bild, men den är inte det..
Så här är lite av min tésamling....

Fick även mina 4 påsar jag beställt från Claudia Galli - jättetrevlig osm skickar paketen själv och hennes teér är jättegoda och lite roligt förpackade. Ex: Säkerhetsnål som prydnad, pärlor etc...gå in på hennes blog och köp lite goda teér.

      

Har varit vaken sedan igår...jag vill inte ta de jäkla sömntabletterna, men då kan jag inte heller sova pga. ångesten. Så jag gick ut och skrapade bilen 07:03.. ( jäkla frost ) och skjutsade iväg Mr T till tåget. Det går buss, men jag behövde få andas frisk luft och posta sjukintyget till jobbet.
Mina händer är fortfarande ömma av kylan..svårt att böja på dem utan att det svider...så var vintern på G igen skriker min kropp..själv skrattar jag inombords och är bara trött på skiten.

Jag har ett stort paket kräftor som är tinade och blir dagens frukost, lunch och mellanmål..av det som blir kvar tänkte jag laga en västerbottenpaj av något slag.
Har ju inte lagat mat "ensam" sedan torsdagen den 24/9..JAG - som älskar att laga mat...Jag av alla..

Imorgon...är första dagen på nästan 2 veckor jag själv skall laga mat...den där pajen tänkte jag...känns som ett stort projekt som inte kommer funka. Men så är det alltid när jag mår såhär.

Solen skiner. Min älskade katt har inte vikt från min sida på 2 veckor...

Här kommer bilder från årets marknad vi var på.
Med piller i kroppen som tog bort en del ångest så fick vi en vacker dag tillsammans.-Kryddor - fanns inga alls..chockad
-Marknadsnougat - check
-Godisremmar - check
-Plastpåsar - orkade inte bära
-Te - check
-korv- check
-plånbok - hittade ingen som jag gillade
-skärp - check
-Den goda sylten som bara finns här ( vad jag vet ) - check

Dagen började med ösregn likt förra året...på med regnjacka och Mr T med paraply.
Efter bara någon halvtimme spricker molnen upp, ned skiner en sol ..stor nog att få mig till en lugn position av glädje så tårar kom.

Fanns klassiska saker som jag alltid köper som jag skulle ha..:

Fick även 5 härliga t-shirts..jag stod där med måttband och hade mig. Alla t-shirt ser ju så barnsligt små ut så jag höll på att komma hem med 5 för stora t-shirts..
1 väska med Emily The Strange som jag önskt länge ( japp jag är gammal, men det ska väl ni och alla andra skita i )
12 par strumpor som var skitbra ( ibland får man med sig skitkvalité hem )
En thésil formad som ett hjärta jag önskat i flera år.
En liten julklapp till Mr T´s föräldrars nya katt

Ville även ha 1 par tofflor 100% ull 100 kr
En vinterjacka med tribalymobl 250 kr
Men man måste välja och just nu är det inte läge att slänga pengar överallt. Det är klart vi klarar oss utan pengar, men det blir snålt. Nu hade ju vi sparat till marknaden i några månader + att jag till ( Mr T stora förtret ) tömde mina sparpengar...255 enkronor, 200 kr i 5-kronor , 180 kr i 10-kronor...så 635 kr bidrog till en "billig" marknad.

Jo till Mr T´s förtret..han tycker det är pinsamt. MEN...ack ack ack så många som tackade på marknaden..jag VET att det är så...jag skulle gilla att få växelpengar ute i buschen om jag hade ett marknadsstånd.                                

Har kontaktat jobbet igen ang. sjukningen, måste avboka ett möte inne i centrum imorgon som jag inte kan gå på som har med jobbet att göra, mailat några personer, knaprat nitrazepam för att få bedöva mig lite.

Solen skiner idag.

Kram på er

Det är svårt med folk som inte kan/vill/orkar förstå - men jag förstår dem
Det är svårt att förklara när jag själv inte kan förstå
Det är svårt att övertala sig själv annat
Det är svårt att bara existera
Det är svårt att få folk att förstå att jag inte orkar förklara mer.

Idag var den bästa dagen på 3 veckor...jag grät av lycka av att jag var glad.
Kan ni förstå det ?
Att man blir så överväldigad av att man är glad i sinnet att man börjar gråta.
Det ska inte vara så...jag bara väntar på att skiten skall gå ur kroppen för den här gången.
Den gör aldrig det, men den lättar då och då

För att bloggen inte skall vara alltför jävligt ångestfylld så...

Jigs - Min JoJo

varför får jag inte komma ur det här hålet. det har gått i 20 år, varför inte nu ?

Psykologen som även är överläkare är lattjopsykolog. Jag vill att någon benar ur min skalle, hjälper mig, vägleder mig, benar och tar tag i allt.
Hade en akuttid i fredags....där  min skötare skulle vara med.

Följande:

Torsdag 24/9 - jag bryter ihop. Ångesten går inte hindra..dagen går åt till tårar, hyperventilera och existera.
via anhörig går samtal till psykakuten som går vidare till min skötare som går vidare till mig.
Jag är envis, stolt och arg.
Fredag: går till jobbet....bryter ihop..går hem - ringer jobbet, skötare mfl...tårrna tar inte slut ångesten gror. Sobril är rena sockertabletter.
Akutmöten bokas...tisdag kurator ( rena skämtet ).
( Tisdag var min sista sjukdag utan intyg - onsdag ledig )
Lördag: tillbringas i sängen med tom blick, tom. tom...ekande... mat existerar inte sedan torsdag
Samtal psykakut samt lägga skiten på mina föräldrar.
Söndag: samma här....
Måndag: Ringer jobbet igen..inget svar...skickar SMS...inget svar. Skötare meddelar..du får telefontid till psykolog på torsdag.
Tisdag: Kurator....ett skämt..får svar från jobbet. Skötare ringer: du får tid hos psykolog istället för telefontid..på torsdag. Skötare kan inte följa med. ( hyperventilerar )
Onsdag: Existerar..tvingad till möte på annan vårdavdelning ang. min gbp op. Skötare ringer.." jag kan följa med på mötet på torsdag till psykologen "....Psykolog ringer: Jag har dubbelbokat, du får komma ensam på fredag istället, då kunde visst inte din skötare. Ringer i panik skötare.
Torsdag: Skötare kan följa med på fredag till psykolog. Tårar sprutar av lugn
Fredag: Arbetsledare ringer...suckar...irriterad...störtgrinar...." Har du prövat yoga ?- det hjälper nog dig " !!... I receptionen..."jaha - men din skötare är sjuk idag, du frå träffa psykologen ensam.." ...bryter ihop, arg, frustrerad, förbannad. Ingen empati, ingen "riktig" utbildning....ingen äkta psykolog som jag kallar det. Inget annat län hjälper mig..." det finns där du bor"..suck...suck...

1,5 timme senare, matt, rödgråten, skamsen, förbannad, 2 v. sjukskrivning, Xanor för ångest, lamotrigin för vetefan ( stabilitet eller något ), stilnoct.

Vart fan är vården påväg ? 3 år och vart står jag ?...stampar i ett ekorrhjul....

Nu ligger min ångest som fan på det där stället som ska bevilja eller neka min sjukskrivning. Inte fan fick jag det utförligt hur jag mår...på pappret står få enkla ord..som t.o.m jag skulle neka.
Den som är så jävla dum i huvudet att de tror man självmant och med vilje vill ha det såhär...bör fan undersökas... Snälla rara Ångest låt mig få återgå till jobbet om 2 veckor utan problem, jag vill ha min fasta punkt, min lön, min "underhållning" - snälla ta bort det här. Jag vill inte mer nu.

Hur i hela helvete kan man ge Xanor till någon med den här ångesten?!?

Får ta dem om det slår till igen - klarar inte av att gå igenom det igen...det är för många gånger nu. Går inte förklara för dem som aldrig haft ångest...sobril,propavan,nitrazepam..inget funkar...
Ni kommer aldrig och kan aldrig förstå. Aldrig någonsin.

Less....jag är så förbannat less på hela livet. Det börjar bli patetiskt att ta tag i alla små trådar för att dra sig upp hela tiden.

sviker mig själv

alla andra

jobbet

ångesten pockar på

vet inget mer än att min arbetsledare i princip är skitförbannad...via sms..

min skötare fick ringa jobbet och berätta att jag inte klarar av att gå dit innan helgen.

Idag akutsamtal med kurator

på torsdag akut telefonkontakt med psykolog

är jag galen ?

vad är felet ?

varför kan jag inte hitta felet och laga mig ?

Ångesten äter upp mig

Har ätit några skinkskivor sedan i torsdags. jag ser död ut, jag skiter i vilket.

får inte ned något. 

Mr T fixade en plocktallrik till mig idag som jag äter nu.

Han har varit hemma med patetiska mig ..stackars hans jobb.

mitt i allt så tänker jag som vanligt....hur ska jobbet ta det, orkar jag fightas med F-kassan igen. Är det värt det ?

Men jag orkar inte.

har än en gång tagit på mig allt under 1,5 år för att inte varesig sörja morfars eller gammelmormors död, min fars hjärtinfarkt som slutade i operation med nät inopererade, min mors akutbesök för huvudet, mina egna komplikationer och min livslånga bakterie som skulle avsluta 20 års helvete fortsätter. En bror som vi i familjen inte haft kontakt med på ett halvår, en bror som sagt saker som inte går att radera.

Just nu kör jag huvudet i sanden, har legat i sängen från morgon till kväll till natt sedan i fredags..imorgon har jag ett möte som inte går att avboka.

det här är inte jag. jag vill inte dit igen. jag orkar inte det igen.

jag vill bara få andas. få bli ok. trolla mig bra.

All day
Staring at the ceiling
Making friends with shadows on my wall
All night
Hearing voices telling me
That I should get some sleep
Because tomorrow might be good for something
Hold on
I'm feeling like I'm headed for a
Breakdown
I don't know why

I'm not crazy, I'm just a little unwell
I know, right now you can't tell
But stay awhile and maybe then you'll see
A different side of me

I'm not crazy, I'm just a little impaired
I know, right now you don't care
But soon enough you're gonna think of me
And how I used to be
Me

Talking to myself in public
Dodging glances on the train
I know
I know they've all been talking 'bout me
I can hear them whisper
And it makes me think there must be something wrong
With me
Out of all the hours thinking
Somehow
I've lost my mind

I'm not crazy, I'm just a little unwell
I know, right now you can't tell
But stay awhile and maybe then you'll see
A different side of me
I'm not crazy, I'm just a little impaired
I know right now you don't care

But soon enough you're gonna think of me
And how I used to be
I been talking in my sleep
Pretty soon they'll come to get me
Yeah, they're taking me away

I'm not crazy, I'm just a little unwell
I know, right now you can't tell
But stay awhile and maybe then you'll see
A different side of me
I'm not crazy I'm just a little impaired

I know, right now you don't care
But soon enough you're gonna think of me
And how I used to be
Hey, how I used to be
How I used to be, yeah
Well I'm just a little unwell
How I used to be
How I used to be

Jag finns

existerar

är

Lugnande..inte ens Benzo fungerar

vill bort, ta bort det som gör ont, ångesten, det går inte

har varit borta från jobbet sedan i fredags

4 dagar har gått åt till klumpar i bröstet och tårar

arbetsledaren kommer ringa i morgon..gör de alltid.

jag är rädd för att vara ensam

hjälp mig.

snälla låt mig få vara normal

Music: Dream Theater, Lyrics: John Petrucci

Look around
Where do you belong
Don't be afraid
You're not the only one

Don't let the day go by
Don't let it end
Don't let a day go by in doubt
The answer lies within

Life is short
So learn from your mistakes
And stand behind
The choices that you make

Face each day
With both eyes open wide
And try to give
Don't keep it all inside

Don't let the day go by
Don't let it end
Don't let a day go by in doubt
The answer lies within

You've got the future on your side
You're gonna be fine now
I know whatever you decide
You're gonna shine

Don't let the day go by
Don't let it end
Don't let a day go by in doubt
You're ready to begin
Don't let a day go by in doubt
The answer lies within