Jajamensan, om 4 dagar så är det 1 år sedan jag skiljde mig från en 53 kg tung, 163,2 cm lång person.
En hemsk, ledsen, apatisk, livlös, sorgsen, självmordsbenägen, självförtroendelös liten person som inte såg någon framtid längre.
Må fanskapet aldrig någonsin mer återkomma!!

Idag mår jag bättre, nyfiken, självkänsletörstande, glad och ser fram emot framtiden.

I 20 år hade jag fanskapet med mig..varje dag var ett helvete.

Jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte tagit det här beslutet.

Jag existerade knappt och var redan död inombords.

Ni som inte gått igenom det här kan inte förstå hur det kan vända från en självmordsbenägen människa till en framtidstroende människa som vill suga åt sig allt.

Det har varit en sjuhelvetes resa och kämpigt...och resan är långt ifrån över....men jag ska klara det. Jag skall stå där och lysa som en stor fet jävla stjärna.

Alla ni som följt mig, stöttat, kommenterat och funnits där under året som gått...ni har alla en liten del i mitt hjärta.
Nu skall jag bara fortsätta resan mot sitt slut.

Ja...den var inte mycket att hänga i granen....350 gram i veckan...blir -1.4 kg. Men jag VET att jag ätit dåligt, VET att månaden har gått skit.

Men skulle ju vara småbittert om jag gör mig duktig hela mars...och den ändå visar samma vikt som idag.

Jag är rädd att min kropp "landat"....det får ta sin tid...men jag "ska" ned mina kilon. Har 7.6 kg kvar till min målvikt....den är inte ohälsosam...den gör mig normalviktig. Den är precis så jag når under BMI för normalviktig.

Men skall det gå i den här takten...så lär det ta till Augusti eller så. Klart man är ivrig och så gärna vill nå den där målvikten. Men den känns långt borta. Har aldrig gått ned såhär lite förut.

Å andra sidan skall man vara glad, nöjd och stolt.....jag är glad...men varken nöjd eller stolt. Får man säga så ?...Får man vara ostolt och onöjd efter den här resan och fortfarande vilja "mer" ?

På söndag åker jag till mina föräldrar...har beställt pappas kantarellstuvning ( på nötbröd....får se om det går ), plommonstek ( har jag tur så blir det på Vildsvinskött..mumma...)...stekt fläsk med vitsås och kokt potatis....skall se vad mer jag kommer på....hm....en god räksallad som bara mamma kan göra skulle vara god...hm ..hm..

Nåja...klockan är 06:06...och om 14 minuter skall jag vara klädd och klar för dagens arbetspass. Väl hemkommen ska jag handla, fixa mat, damsuga och stressa ihjäl mig.

Ha en fin fredag alla ni där ute.

När man gör en stor bukplastik så stramas ju magmusklerna åt så det känns som om man blivit påkörd av en ångvält. Många vet inte hur det känns..men tyvärr vet jag det.
Då min GBP slutade i öppet snitt från naveln och upp till bröstbenet / mellan bysten...+ 5 titthål...då kapade man mina magmuskler och nerver.

Hur man skall kunna vara full arbetsför efter 3 veckor vetefan...men det var jag INTE efter mitt öppna snitt...citodonet jag hade var en fis i rymden och tog inte bort smärtan för fem öre. Så tyvärr vet jag hur det känns när de är där inne och joxar. Jag springer runt och hoppar upp och ned i mitt jobb...jag kan riktigt känna hur skinnet sakta kommer glida isär när jag hoppar upp eller ned mina halvmetrar varannan minut.... AJ.

Usch..helst hade jag velat vara utan den smärtan och bara göra en stor bukplastik och vara ovetandes om smärtan....jag lovade mig själv att aldrig ha så ont igen...
Enkla saker som att prata,hosta,klämma ut en skitkorv  ( ..humor mitt i natten ) eller bara andas kändes som en spark i magen hela tiden...ja..ni som följt mig vet hur jävla ont jag hade. Svimmade gång på gång av smärtan.

Idag har jag ingen känsel längst ned på vänstra sidan av magen/ buken...På grund av att nervtrådarna också kapades...så vet jag hur det känns när de hittar tillbaka till varandra. Det känns som knivar i buken...det är Inte skönt..MEN....när det är som jävligast och gör riktigt ont...det är då det läker....så det är fördelen. haha.

Fördelen är väl att jag fick vet hur lite / mycket smärta jag klarar av...om det nu var så upplyftande...

Förresten så har jag hittat skit idag om den kirurgen / kliniken jag hittade i malmö igår. Så den blir det inte...

En annan jag hittat i stockholm..sjukskriver enbart i samråd med min arbetsgivare...erhm..va ?  Det är min arbetsoförmåga..INTE vad jag är opererad för som avgör. Att det här är kosmetisk kirurgi är skitsnack.
Först och främst gör jag det för att slippa ha ont, ligga på skinnet / fettdepåerna som finns etc.
I andra hand vill jag för första gången se "normal ut".

Ibland funderar jag bara på att skita i dessa operationer....men hur skulle jag , min kropp, mitt psyke och resten av mitt liv se ut om jag inte får avsluta min påbörjade största resa här i livet ?

Jag veler och funderar och har mig....men var och varannan dag så hittar jag ju nackdelar med vissa plastikkirurger.

De enda som hållt sig kvar hela tiden sedan 5-6 månaders undersökning är:

Victoriakliniken - Stockholm
Plastikakademin - Linköping

Hjälp mig.....jag blir tokig. Tror jag får lägga ned det här ett tag och pausa. Det är nog inte bra att hålla på såhär...luska, undersöka och ha sig. Jag har gjort det då och då under 5-6 månader..men nu mer intensivt när min målvikt närmar sig....

Mr T har sagt åt mig att lägga ned det ett tag....men hur lätt är det ?.
Jaja...nu kommer jag jobba 2 nattpass och kommer inte hinna med det.

Upp 14....äta frukost...slänga mig i badet vid 15-tiden...krypa upp ur badet vid 16-16:30. Laga middag vid 17...äta 17:30...lugna magen min till runt 18-tiden...göra lunchlåda och packa väskan 18:30-19..Sen drar jag vid 20:00 tiden...Allt enligt schemat. Underbart....ja..det är det faktiskt..det är Söndag...nattpass...bästa dagen att jobba på.

Hallå...någon som hänger med på en konsultation till malmö eller kan erbjuda mig pengar för en fucking tågbiljett..där den billigaste kostar 1200 kr ENKEL resa.

Hur i hela jekla friden skall jag kunna betala 2500 för en resa dit för att gå på en konsultation..?..2500 för opdagen...2500 kr 2 veckor senare för att ta stygnen ?..2500 3 månader senare och 2500 6 månader senare ?
Bara resorna kommer gå loss på 12.000 kr..ööööh..

Jag får ju faen inte flyga efter en stor bukop...så jag skall kånka på ett tåg i 5,5 timme efter en bukop. ( Flyg kostar runt 6-800 kr enkel om man bokar tidigt )

Har varit så jävla ledsen idag..men varför ska man skriva allt på bloggen ?
Tårar har runnit då och då under hela jävla dagen. Min kropp skakar okontrollerat i brist på näring ..som ett asplöv så fort jag stått upp i 5 minuter, jag skall jobba imorgon. Jag har en arbetsledare som är trött på mina sjukskrivningar. Ingen läkare skulle sjukskriva mig för att jag skakar,mår illa, har ont i huvudet, täppt i näsan etc.

Jag drack 3/4 av modifasten...som jag i princip sket ut.

1 knäckemacka med ½ dl kycklingbröst på med smör.
1,5 l vatten

Varenda förbannade gång jag blir sjuk så slutar det alltid med att jag har svårt för att äta. Jag lagar middag/lunch, men sällan något går ned.

Tårarna bara rinner hela jävla tiden, jag mår förjävligt och vill så gärna äta mat...varför går det inte ned ??.,,min magficka skriker av smärta...allt utom flytande som jag försöker stoppa i får mig att hulka ..Fy fan.
När t.o.m näringsdrycken innehåller något jag inte tål efter open...vad ska jag göra då ?...Jag är hänvisad till socker/salt/vatten lösningen...

Och ingen förstår, ingen i min närhet kan förstå vad min kropp gör, känner och beter sig. Det går ju tyvärr inte..I en magficka som gör så ont att man dubbelviker sig, försöker tvinga i sig mat och ändå slutar det med att man hulkar, sen slutar det i panik, tårar sprutar, man svär och vill så gärna äta skiten.

Tyvärr blev jag inte en utav dem som gick ganska smärtfritt ur den här open.
Önskar så av hela mitt hjärta att skiten och biverkningarna skall gå över.

Men imorgon är det nog bättre ?

Men min blogg får jag klaga hur mycket jag vill i.

Det var väl det jag visste. Modifastskiten vet jag redan innehåller Laktos....Mjölkprotein.
Men jag får inte i mig mat ...jag tar det mest näringsmässiga jag vet.

Ibland klarar jag modifast...det är ungefär 80-20...20% att jag klarar det..med bara någon vända på toan.

Nu har jag sprungit 8 gånger på toaletten på 40 minuter.

Blir så trött på ALLT.
Tänk den dagen jag slipper skriva om skiten, den dagen jag kan gå 1 hel dag utan att tänka på min opade mage. Jag kommer leva med det resten av livet, det går liksom inte att koppla bort.
Men..varenda jävla dag så påminns jag på något sätt om det här. Och det känns fortfarande som open bara ligger bakom hörnet...att det inte gått så lång tid.

Jag vill också bli en av dem som skuttar, skrattar och mår tipp topp efter den här open , och kan äta med aptit och ..och..och...blä.

Skiter i om jag klagar. Trodde den här skiten skulle försvinna ( laktositollerant ) och min aptit skulle komma tillbaka...någon gång.

Varför i helskotta skulle inte jag få lägga 150-200.000 kr på min egen kropp för ?
Jag har jobbat med mitt inre, jag har gjort en operation, jag bearbetar mig själv varje dag, jag har genomgått väldigt mycket genom den här open och mitt "nya" liv.

Så varför skulle inte jag få lägga pengar på och arbeta med mitt yttre när andra har 600.000 i skulder på enbart kreditkortsskulder och inget av värde ?

När jag kommer stiga rejält i värde. ?!

Förklara det för mig ...ni som klagar och klagar .

Jag möter gärna konstruktiv kritik och publicerar de kommentarerna, men rent skitsnack kan ni vända er till andra och tjaffsa om.

Punkt!

Har varit skit idag...

Frammåt 13 -tiden fick jag i mig ½ dl keso..2 små stavar med morot
sen har jag ätit....½ dl stekt gösfilé med panering av hasselnötter, 3 msk av en sås gjord på cremé fraiche, lite majonäs, dill, räkor, citron, salt, peppar.
1 liten skiva avocado.

3 smågodis bitar.

Typ.


Jag mår illa....snart ska vi göra hamburgare....jag vill inte äta mer, jag vill inte ha, jag vill inte må illa mer,