Idag är hela jävla dagen svart.
allt är svart

inget funkar.

jag vill bara bort.

Ångesten sliter i mig.

alla ska ha barn, villa och är nöjda med sitt liv.
jag hatar mitt liv.

får man säga det ??

Nu har min ungdomskärlek som jag var kär i under 12 år..!! ja 12..köpt hus och skaffat brud. vafan.
Först 2006 fick jag reda på att han varit kär i mig i 15..15 år ??
5 minuters ensamhet som stördes och 2 personer som inte kunde vänta 3 minuter...gjorde att det aldrig blev något.

Vafan...jag är sur.
glad för honom. men sur på att alla runtomkring mig skaffar familj och hus..och jag inget.

Ska jag bli singel efter 7½ år med en man som inte vill ha barn. ?. eller vad menar ångesten ?

Jag fattar ingenting.

Eller har jag bara flippat ur när jag egentligen har en bra tillvaro ?
Är det för att jag fyller om knappa 2 veckor och närmar mig 30 med stormsteg ?
Är det för att jag känner att barnklockan tickar ?..ålder tickar ?

Att jag aldrig fick uppleva riktig ungdom med kärlek, fest och vänner..bara mobbing och skit. ?
Men att det kommer nu ?..men jag är för gammal...jag blir för gammal..

Inte fan kan jag tröstäta heller pga operationen.

Kunde de inte opererat min hjärna också så jag slipper det här.
Fatta det..INGET blir bättre för att man blir smal.
Det är fan bara att lura sig själv, och det vet jag redan.

Men ändå...lite operation på hjärnan kunde de väl tagit ?

Efter samtal i 1 timme med Tant Snäll...så meddelar hon att hon har sagt upp sig.

Jag faller ihop som en hög på golvet och får en skärm framför ansiktet och benhårda muskler.

Först hade jag en tjej i 1 år..sen slutade hon..och den jag har nu kom tillbaka från mammaledigheten...och nu..1 år senare ..skall hon också sluta.
Det tog mig 8 månader att ens våga visa känslor för henne jag har nu.

Och så ska jag gå igenom samma helvete för 3:e gången!!.. Jag HATAR det här. fan fan fan.

skit.

Jag har ont också...någon sade att det kan vara nervtrådar som "kommer tillbaka" och läker så det gör ont...
Ja..ont är just vad det gör.


Är så lessen idag....aldrig får något vara bra.

Fick sjukskrivningsintyget idag.
Jag är redan sjukskriven till den 30/4....och träffade bara sjuksköterskan i fredags som ringde kirurgen...som sjukskrev mig till slutet av maj.

Nu helt plötsligt har han skrivit 21/4 - 18/5..jag "missar" 2 veckor, dessutom är jag dubbelt sjukskriven.
Fick sedan tag i sjuksköterskan som trodde han missuppfattat henne, men han var inte där idag...och hon ska ringa upp på fredag och se om det löst sig, eller om han bara tyckte jag skulle vara sjukskriven 2 v till.


mEGAåNGEST

nästäppt, ont i skallen, hostar och allmänt skit.

Frukosten blev en osötad limpskiva med ost och minilätta....
vid 11 tiden ( vaknade sent ) . 0,5 dl Pago juice med morot, apelsin, citron
Till lunch....4 klyftpotatisar, 1 fiskpinne 1,5 tsk remouladsås.

0,5 dl Bravo apelsinjuice utan tillsatt socker.

SATAAAN vad jobbigt det är...usch.

Det är ganska lugnt nu....men jag vet ju fan aldrig när ångesten kommer att bryta ut =/.
Satt och skakade och grät som en idiot när jag skulle hem från pärona.
25 mil med igenmurade ögon som svider...- tipsar om att inte göra det..

Maten idag har vart helt åt helvete....

suck suck suck

NÄR ska jag få känna ett sug igen ?..Efter vad som helst, jag är desperat..
Snälla....ge mig något sug på NGT.!!

Jag är inte sugen på pizza, hamburgare,husmanskost,glass,godis,smörgås ...etc..inte ett skit. =((

Jävla helvetesskit.

Jag tänker inte vara någon som hyllar open utan jag skriver den JAG är och hur JAG upplever den.
Jag tänker inte hindra någon från den, eller försöker skrämma upp någon.
JAG har det såhär.
Men att glorifiera den eller kalla det "genväg" är ni helt tappade bakom en vagn?.

jag hatar open just nu. hatar HATAR...för jag vill kunna äta mat.
Inte sitta och hålla för näsan när jag ska svälja vanlig pasta.!

skit.

Ja, jag är irriterad.
JAG läste på i 4 år och stod i kö i 2 år för open.
Och jag vet hur många som väntar i kö för att få den och jag är GLAD att jag har fått den, men det tar tid att vänja sig och det tar tid att ändra 27 års matbeteende på 6 veckor.
Nu ska ni börja snacka att jag tagit skattepengar för att få open också..jamenvisst...jag skattar med över 10.000 kr varje månad och har jobbat i 10 år...
Så den här open är betald sedan länge...skitsamma orka diskutera med folk som inte förstår vad den här open kan ställa till med om man hamnar på "fel" sida som jag och inte känner glädje.
Utan den här open vet jag inte vart det hade slutat.

Jag hoppas att det kommer...glädjen.....det kommer va ?..visst gör det ? snälla ?
24/7 är jag livrädd och har ångest inför varje gång jag ska äta....snälla sluta...

Och underbara Moi - jag hoppas att allt har gått perfekt, att du återhämtar dig snabbt och kommer och förgyller mina inlägg med dina kommentarer.
/Kraaam

Varsågoda.
Som balsam för min själ nu ikväll

" ....både oro och gråt kan man göra något åt
jag har en bra idé
det kan räcka ibland med att räcka en hand..."

Barndomsminnen...-starka sådana-

Som får mig att le, som får mig att leva.

Som i 2 veckor skötte mig efter min op, som gick upp 06:10..gick hemifrån 07:10...och som kom hem 19:20...som då fick ställa sig och laga middag till oss bägge för jag orkade bara inte.

Så många tårar jag fällt för allt han gjort, för all den underbara människa han är, för den jag älskar så mycket.
Han kom när jag ropade, han plockade upp allt jag tappade och som jag inte nådde.
Han gjorde mat åt mig på helgerna...mina mellanmål, han gick och handlade han smörjde mig med bodylotion, han plåstrade om mig, han hjälpte mig med precis allt.

Gud så jag älskar honom, jag hoppas bara han kommer följa min resa med full förståelse och intresse.
Att även han skall äta mindre skitmat och ta bättre hand om sig.
Han äter maten jag äter hemma, så där är det inga problem.

Men nu när jag varit hos mina föräldrar i 6 dagar...vill jag inte veta vad / hur han äter....men jag förstår honom...på sätt och vis.
Jag kommer nog stanna här i 6-8 dagar till och kämpa på.

Mr T var även i schweiz ( ? ) i helgen med sitt jobb och har köpt en nalle till mig och CHOKLAD. Så jag har ju i 1-2 år framför mig att äta den biten =P.
Bara bra...då har jag gottit ett bra tag.

Jag saknar honom så mycket att jag inte vill prata med honom i telefon mer än nödvändigt....det funkar bra med SMS och MMS istället.
För hans röst gör mig flummig....trots snart 7,5 år tillsammans..
Men det tog törnar och hemskheter innan jag fann honom..

-Kärlek-

Jag känner mig fortfarande inte äldre än 20 år.

Jag förstår inte att åren måste gå så fort, jag hänger inte med i utvecklingen.

Jag fyller 28 år i år...jag har inte den utbildning jag vill ha, jag bor i en liten lägenhet, jag har inga barn och jag är som en 20 -åring, jag planterar inga blommor..ingenting. Jag har inga planer på barn, inga planer för något, förutom att en vacker dag gifta mig med Mr T och åka ut och resa.
Jag beter mig som en 20-åring...det enda annorlunda är att jag ibland storhandlar och sparar till pensionen...Måste det vara såhär ?...Måste livet bara säga "schwvisch" och sen är det slut ?

Men så tänkte jag för 7 år sedan också...om 7 år är jag 35..jag hinner inte med och det ger mig grym ångest.
Att tänka på alla 18 åringar idag och känna mig som dem, men ändå är jag fan 10 år äldre...jag fattar inte...snälla stanna hjulet så jag får hoppa av..snälla..jag vill inte följa med längre, jag vill ha en paus.

Titta bara på den här, det känns som igår när man var ute och partade...men låten är från 1995....*gråter*

Imorgon åker jag iväg ca 1-1,5 vecka och hoppas vara på bättre humör och mer livslust än i dagens läge.

Uppdaterar kanske där borta.


Adios