försöker leva igen

Alla inlägg den 3 oktober 2009

Av Flummet - 3 oktober 2009 22:32

 


varför får jag inte komma ur det här hålet. det har gått i 20 år, varför inte nu ?

Psykologen som även är överläkare är lattjopsykolog. Jag vill att någon benar ur min skalle, hjälper mig, vägleder mig, benar och tar tag i allt.
Hade en akuttid i fredags....där  min skötare skulle vara med.

Följande:

Torsdag 24/9 - jag bryter ihop. Ångesten går inte hindra..dagen går åt till tårar, hyperventilera och existera.
via anhörig går samtal till psykakuten som går vidare till min skötare som går vidare till mig.
Jag är envis, stolt och arg.
Fredag: går till jobbet....bryter ihop..går hem - ringer jobbet, skötare mfl...tårrna tar inte slut ångesten gror. Sobril är rena sockertabletter.
Akutmöten bokas...tisdag kurator ( rena skämtet ).
( Tisdag var min sista sjukdag utan intyg - onsdag ledig )
Lördag: tillbringas i sängen med tom blick, tom. tom...ekande... mat existerar inte sedan torsdag
Samtal psykakut samt lägga skiten på mina föräldrar.
Söndag: samma här....
Måndag: Ringer jobbet igen..inget svar...skickar SMS...inget svar. Skötare meddelar..du får telefontid till psykolog på torsdag.
Tisdag: Kurator....ett skämt..får svar från jobbet. Skötare ringer: du får tid hos psykolog istället för telefontid..på torsdag. Skötare kan inte följa med. ( hyperventilerar )
Onsdag: Existerar..tvingad till möte på annan vårdavdelning ang. min gbp op. Skötare ringer.." jag kan följa med på mötet på torsdag till psykologen "....Psykolog ringer: Jag har dubbelbokat, du får komma ensam på fredag istället, då kunde visst inte din skötare. Ringer i panik skötare.
Torsdag: Skötare kan följa med på fredag till psykolog. Tårar sprutar av lugn
Fredag: Arbetsledare ringer...suckar...irriterad...störtgrinar...." Har du prövat yoga ?- det hjälper nog dig " !!... I receptionen..."jaha - men din skötare är sjuk idag, du frå träffa psykologen ensam.." ...bryter ihop, arg, frustrerad, förbannad. Ingen empati, ingen "riktig" utbildning....ingen äkta psykolog som jag kallar det. Inget annat län hjälper mig..." det finns där du bor"..suck...suck...

1,5 timme senare, matt, rödgråten, skamsen, förbannad, 2 v. sjukskrivning, Xanor för ångest, lamotrigin för vetefan ( stabilitet eller något ), stilnoct.

Vart fan är vården påväg ? 3 år och vart står jag ?...stampar i ett ekorrhjul....

Nu ligger min ångest som fan på det där stället som ska bevilja eller neka min sjukskrivning. Inte fan fick jag det utförligt hur jag mår...på pappret står få enkla ord..som t.o.m jag skulle neka.
Den som är så jävla dum i huvudet att de tror man självmant och med vilje vill ha det såhär...bör fan undersökas... Snälla rara Ångest låt mig få återgå till jobbet om 2 veckor utan problem, jag vill ha min fasta punkt, min lön, min "underhållning" - snälla ta bort det här. Jag vill inte mer nu.

 

Hur i hela helvete kan man ge Xanor till någon med den här ångesten?!?

Får ta dem om det slår till igen - klarar inte av att gå igenom det igen...det är för många gånger nu. Går inte förklara för dem som aldrig haft ångest...sobril,propavan,nitrazepam..inget funkar...
Ni kommer aldrig och kan aldrig förstå. Aldrig någonsin.

Less....jag är så förbannat less på hela livet. Det börjar bli patetiskt att ta tag i alla små trådar för att dra sig upp hela tiden.




Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5 6 7 8 9 10 11
12
13
14
15 16
17
18
19 20 21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards