Som får mig att le, som får mig att leva.

Som i 2 veckor skötte mig efter min op, som gick upp 06:10..gick hemifrån 07:10...och som kom hem 19:20...som då fick ställa sig och laga middag till oss bägge för jag orkade bara inte.

Så många tårar jag fällt för allt han gjort, för all den underbara människa han är, för den jag älskar så mycket.
Han kom när jag ropade, han plockade upp allt jag tappade och som jag inte nådde.
Han gjorde mat åt mig på helgerna...mina mellanmål, han gick och handlade han smörjde mig med bodylotion, han plåstrade om mig, han hjälpte mig med precis allt.

Gud så jag älskar honom, jag hoppas bara han kommer följa min resa med full förståelse och intresse.
Att även han skall äta mindre skitmat och ta bättre hand om sig.
Han äter maten jag äter hemma, så där är det inga problem.

Men nu när jag varit hos mina föräldrar i 6 dagar...vill jag inte veta vad / hur han äter....men jag förstår honom...på sätt och vis.
Jag kommer nog stanna här i 6-8 dagar till och kämpa på.

Mr T var även i schweiz ( ? ) i helgen med sitt jobb och har köpt en nalle till mig och CHOKLAD. Så jag har ju i 1-2 år framför mig att äta den biten =P.
Bara bra...då har jag gottit ett bra tag.

Jag saknar honom så mycket att jag inte vill prata med honom i telefon mer än nödvändigt....det funkar bra med SMS och MMS istället.
För hans röst gör mig flummig....trots snart 7,5 år tillsammans..
Men det tog törnar och hemskheter innan jag fann honom..

-Kärlek-

Hahahhhahaa.....1995

*MINNEN ffs*

Ni som är födda 1988 eller senare har ju ingen anledning att titta på den här. haha

Edelweiss - Bring Me Edelweiss


Arrrgh...när man var 7-8 år och gick på disco så spelades den här till dödagar.

*Minnen*

*Minnen*

Jag känner mig fortfarande inte äldre än 20 år.

Jag förstår inte att åren måste gå så fort, jag hänger inte med i utvecklingen.

Jag fyller 28 år i år...jag har inte den utbildning jag vill ha, jag bor i en liten lägenhet, jag har inga barn och jag är som en 20 -åring, jag planterar inga blommor..ingenting. Jag har inga planer på barn, inga planer för något, förutom att en vacker dag gifta mig med Mr T och åka ut och resa.
Jag beter mig som en 20-åring...det enda annorlunda är att jag ibland storhandlar och sparar till pensionen...Måste det vara såhär ?...Måste livet bara säga "schwvisch" och sen är det slut ?

Men så tänkte jag för 7 år sedan också...om 7 år är jag 35..jag hinner inte med och det ger mig grym ångest.
Att tänka på alla 18 åringar idag och känna mig som dem, men ändå är jag fan 10 år äldre...jag fattar inte...snälla stanna hjulet så jag får hoppa av..snälla..jag vill inte följa med längre, jag vill ha en paus.

Titta bara på den här, det känns som igår när man var ute och partade...men låten är från 1995....*gråter*

Datum                          BMI          Vikt                Ändring

op. 6 Mars 2008             45.2         -----                 +/-

1v. 14 Mars 2008           43.4         -5.1 kg             -5.1 kg

2v. 21 Mars 2008           42            -4.1 kg             -9.2 kg

3v. 28 Mars 2008          40.9         -3.1 kg            -12.3 kg

4v.  4 April 2008          40.5          -1.3 kg            -13.6 kg

Imorgon åker jag iväg ca 1-1,5 vecka och hoppas vara på bättre humör och mer livslust än i dagens läge.

Uppdaterar kanske där borta.


Adios