Det går inte bra.
Tårarna, ångesten rinner hela dagarna.
ångesten sitter som berget..som ett klot i bröstet.

Jag diaréar på så mycket.
Jag klarar inte mjölk, inte laktosfritt heller...det är 4-6 vändor på toan max 1 timme senare isf.

Jag har ett infekterat hål på snittet , trots så noga skötsel av allt.
Har även en annan bit av snittet som inte är läkt.
De 2 hålen är från titthålen...eftersom snittet går igenom de 2 hålen.
Så jag skall lägga om det som varar vid naveln ( ovanför ) i 5 dagar och det andra har en Läktejp på sig som ska sitta i 5 dagar..och jag får då inte duscha igen.
Men det som skall läggas om varje dag skall spolas med varmt vatten, så jag får plasta om det andra hela tiden då.

Sjukskrivning...ser jag inte ut att få längre. Får inte tag i min läkare och kirurgenheten kan inte hjälpa mig...för när man är opad går man tillbaka till sin egen läkare

Ringde sjuksköterska på ackis igår i 30 min, avdelninsgchefen..och bara grät och ville ha information jag inte fått.
Ville att någon ska hjälpa mig.

En kirurg ringer senare och på knappa 1 minut säger han :
" Jamen de flesta har ont i 2-3 veckor så är det bara, och jobba är då inget hinder.."
Jag sa att jag har ont, och att det värker i magen, men jag vet ju inte om jag äter för lite eller bra ?
- " Bra då gör vi en Gastroskopi på fredag, jag vet inteom det finns några tider, men finns det så hör de av sig, så ses vi på fredag - hej då "
Knappt 1 minut tog samtalet

Visst , jag bär en väska på 4-5 kg med saker jag  MÅSTE ha med mig på jobbet, jag klättrar upp och ned på jobbet, springer och stressar.
Och jag får inte maten att funka som den ska.

Jag vet inte vad jag skall variera mina mellanmål med då jag inte kan äta mjölk,keso,fil,yogurt något med mjölk alls.

Det är så jävla psykiskt och jag önskar mig bara bort,
önskar fan jag aldrig gjort den här open.

Kavalkad av bilder...ja , jag har ju inte orkat tidigare...

Fick ju underbart vackra Tulpaner av mamma när hon var här i Måndags.

De började hänga i Onsdags, så jag klippte ned dem och de står än idag ...5 dagar efter jag fick dem.

Blommor är en riktig Feel Good höjare och jag mår så bra av färska blommor.
De här är också i en riktig påskfärg så....

Sådär, nu är alla 42 agrafferna borta och jag skall tejpa lite på magen.
Får inte duscha förrän tidigast på tisdag - brrrr-.
Tog ju bort dem i onsdags.
Men att duscha underkroppen är helt ok, så länge jag inte kommer åt snittet.

Tackar ...annars hade jag fått tuppjuck..

Snittet ser ganska bra ut, hade en liten irritation vid bysten, men den går tillbaka dag efter dag.

Ont i bröstet har jag ännu, att vakna och ta ett stort andetag eller att gäspa får mig att kvida till av smärta.
Skit. skit.

Har 1 rör + 4 citodon tabletter kvar, sen får jag inga mer.
Jag tar dem vid behov och tycker de är vedervärdiga...så beroende blir jag knappast.
Skall även börja jobba om knappa 2 veckor och det känns väl inte alltför optimistiskt..men skit samma.
Nu har jag fullt upp med att försöka bli bättre.

Så ser/ såg den ut 1 v. efter open.
Man kan även se 1 utav de 3 titthålen jag har också.

Agrafferna är kvar och gör ont. ont

Det är ritat vid naveln och uppe vid bysten.
Jag hade hematom där som de skulle se om det blev större eller inte..därav de svarta strecken

Morfar dog 1 v innan min op
Sedan opades jag
sedan även min älskade far
igår var begravningen av morfar
då kvaddade mina föräldrars granne sin bil i en olycka

Kan någon förklara vad det här är ?

 Datum                          BMI          Vikt                Ändring

op. 6 Mars 2008             45.2         -----                 +/-

1v. 14 Mars 2008            43.4         -5.1 kg             -5.1 kg

2v. 21 Mars 2008            42            -4.1 kg             -9.2 kg

Agrafferna, alla 42 st togs bort idag och det var småkämpigt att gå in och ur bilen och köra dit, sakta men säkert gick det ialla fall.

Att ta bort agrafferna gjorde ont, men var en fis i rymden jämfört med den smärta jag har dagligen fortfarande.

Lite update bara...fullt upp med annat i livet just nu.

Pappa ballongsprängde de på och satte in nät , han får komma hem på permis idag 12:45 men får inte gå på morfars begravning imorrn.

Berättade häromdagen att han var in på akuten.
Imorses kände han av smärtorna igen, mamma bestämde sig ändå för att bila 25 mil hit.

Pappa ringer på eftermiddagen - han ligger på akuten och får stanna hela veckan ut.
Han hade fått en hjärtinfarkt eller om det var fel på kranskärl.. på morgonen idag Måndag.
Min mor åker hem imorgon tisdag tidigt efter frukosten.

Morfars begravning är på torsdag.
Pappa kommer inte, jag kan inte komma, min ena bror var uppe och tittade på morfar när han hade avlidit och orkar inte igen.

Mamma kommer gå ensam..förutom om min andre bror kommer.

Jag gråter inombords hela jag.
Får inte gråta inför mor.

Fan. fan fan fan

Snälla hjälp mig någon!?!?

jag orkar snart inte mer igen.
allt bara går runt runt och runt