Men känner mig mest avslagen...nu då ?
Vargör är jag inte glad ? .

I 1,5 år har jag kämpat och strävat efter att få ett "JA", nu har jag fått det och luften har gått ur mig.

Har jag insett att jag har fått ett Ja ?
Har jag insett att det här är min sista utväg efter 20 år som överviktig ?
Har jag insett vad det är jag har att se fram emot resten av livet ?

Svaren är nog Ja, jag vet, jag vet om riskerna, jag vet om allt som kan hända.
Men skulle jag mot förmodan dö av den här open...idag har jag inget liv värt att leva med den här övervikten...så jag har inget val egentligen.

Operationen är inte riskfri, och komplikationer kan komma genom livet.

Alla i min närhet som vet om den stöttar mig till 100% , den som har en annan åsikt bör inte ens uttrycka sig...om han/hon vet vad jag gått igenom alla år och hur mycket jag kämpat för det här.

Men samtidigt är jag ledsen att det inte finns någon annan väg....annat än att låsa in mig i 2 år och kasta bort nyckeln

Ja, jag vet inte.. jag som sagt ...känner mig som en avslagen varm läsk.

6-10 månader är väntan på en op ialla fall..så senast oktober / november 2008 bör jag vara opererad.
Jag är uppsatt för en titthålskirurgi, men ser de att det inte går, så blir det öppet snitt.

Jag skall dock göra en Gastroskopi först och ta prov från tarmen.
Skitkul...det bör som kirurgen sa, inte vara något farligt, som kan stoppa operationen ..men det går inte göra en sådan när operationen är gjord, så jag förstår och är med på att den görs innan.
Kul med en fet slang i munnen / magen..jag som aldrig es legat inne på sjukhus än den gången jag var nyfödd.

Har totalfobi för sjukhus...-brrrr-

Erkännande: Jag höll min t-shirt för munnen i 80% av tiden när Mr T låg inne 5 dagar för Gallsten.. = ..F.o.b.i

Men det skall nog fixa sig...tror jag ...usch

Får någon annan fixa i det här huset om de / han vill ha det .
Jag orkar ingenting...och JA. JAG är hemma från jobbet.

Hur fan skulle det se ut om jag sitter och gråter, skakar och knappt ta hand om mig själv..när jag har ett säkerhetsklassat yrke ?
Allvar ? ..Tjenare...

Jag hatar fan det här, att vara hemma och känna det här är lika illa som att vara på jobbet.
Men jag har varit på jobbet när jag har känt såhär....jag är en rejäl fara.
Vet varken bak eller fram..ut eller in. har fullt upp med att hålla mig själv i schack.

Dessutom får jag mindre lön...en hel del..förlorar flera tusen på att vara hemma på helgs nattpass..

Mr T fattar inte så mycket...han tycker bara det är synd om mig.
Han är inte elak, han är inte jobbig...han bara har svårt att förstå.
Det skulle jag med ha....jag skulle kallat människan knäpp...med milda ord.
Varför ska jag gömma det ?, varför ska jag hålla tyst om det ? ..jag är så förbannat trött på att hela tiden försöka dölja det.
Jag har mått dåligt sedan jag drömde om döden som 7-åring.
Men under min sjukskrivning var det värre än det någonsin varit.

Men jag mår toppen ganska ofta numer...men just nu har jag fallit ned i hålet igen. Det tar väl ett tag innan jag är på topp igen.
Jag kommer ha mina dagar då jag vill bara försvinna.
Sen finns det dagar som är underbara.

Och på ena sida är de flesta dagarna underbara för att jag har Mr T. Utan honom hade jag nog suttit under ett täcke eller varit hos en annan medmänniska som kan hålla mig i en varm famn.

"Synd" det är fan inge synd....hjälp mig istället.

Inge pynt, inge ork, inge mys..inte ett skit.

förfall

Nästa vecka fastar jag från 20:00 kvällen innan och åker iväg vid 05:40 tiden för att tillbringa ca 1 timme och 20 min i en buss.
Sedan tas det prover på samariterhemmet vid 7 tiden..sedan..mellan

07:30 - 13:30..skall jag tillbringa...i uppsala...när de mesta julklapparna redan är köpta...utan stor budget...innan jag skall till Kirurgmottagningen.

Jag antar jag hittar något mysigt café att sitta vid och filosofera.

Ärligt talat..jag vet inte vad han kommer säga....jag har väntat på det här i 1,5 år...nu skall jag dit. Betänktetiden som skulle bli 4 månader..ändrades till 2 veckor..

Det är första gången jag är nervös sedan maj 2006...tänk om han säger Nej efter alla besök, prover, resor m.m
Usch. jag är så nervös....shit...fan..fan..fan.

Välkommen till December månad.

Utan snö

med ångest

Ha det så kul